March 2013
8 posts
Flytten från väst till öst
Det är söndagskväll och den sista mars. Jag sitter i en lägenhet i Majorna, en etta jag hyrt i andra hand sedan februari förra året. Det är en fantastisk lägenhet, precis vid Stigbergstorget och med promenadavstånd till nästan allt jag behöver. Jag har aldrig tidigare bott såhär bra, aldrig tidigare varit så löjligt nöjd över mitt boende.
Runt omkring mig ligger mina ägodelar huller om buller....
Han som vill se barnen le
I tre dagar den här veckan har jag vikarierat på en skola i Göteborg. Jag arbetade på lågstadiet hela tiden. I fredags gick jag först i ledet på väg till matsalen. I trappan ser jag en äldre man jag inte känner igen bland personalen. Morfar eller farfar till en elev? Eller kanske en äldre lärare som jobbar på mellanstadiet? Han ser trevlig ut, har en glad uppsyn och är välklädd. Han ler mot mig...
Från speltidningar till debutbok
För 13 år sedan köpte jag min första speltidning; nummer 50 av Super Play. Jag var tio år och helt såld på tv-spel. De kommande åren stod speltidningar för majoriteten av den text jag till vardags konsumerade. Långt innan jag började sträckläsa böcker kunde jag med lätthet plöja en speltidning på 100 sidor. Jag läste i princip allt i tidningarna, trots att jag i början inte förstod de flesta...
En vanlig dag i skolan, då ingenting särskilt...
Idag har jag varit lärarvikarie på lågstadiet, i den klass som på många håll kallas för nollan. Barnen har lämnat förskolan, börjat i grundskolan, men har fortfarande mest lek på schemat. Det är en fantastisk ålder. Alla killar och tjejer sprudlar av energi. Bråk uppstår ur ingenting men glöms bort lika snabbt. Alla gråter, alla slåss, alla retas. Alla är dumma ibland, det är naturligt....
Att springa för livet
Idag har jag gjort någonting jag inte ägnat mig åt sedan den 1 juni förra året; jag har sprungit mitt fortaste. Den 1 juni 2012, klockan elva på kvällen, sprang jag efter en spårvagn vid Hagakyrkan i Göteborg. På något märkligt vis trampade jag snett eller halkade, dunsade ner i asfalten och bröt av vänster lårben på mitten. Först idag, efter drygt nio månader, vågade jag pröva mina benmuskler...
Knausgård, min Knausgård
Få litterära verk har på senare år hyllats, ratats och debatterats lika flitigt på tidningarnas kultursidor som Karl Ove Knausgårds Min Kamp 1-6. För er som inte vet är de sex böckerna självbiografiska och går igenom norrmannen Karl Oves hela liv på ett extremt detaljerat sätt. Idag läste jag ut den tredje delen, som fokuserar på barndomen. På drygt 300 sidor får läsare följa Karl Ove från hans...
Han som bara gör sitt jobb
Igår åkte jag spårvagn från Majorna till Bergsjön. Jag gick på nians spårvagn vid Stigbergstorget och visste att jag då måste byta till elvan eller sjuan vid centralstationen. Som vanligt lyssnar jag på musik på vagnen. Jag står upp längst fram i vagnen, tänker att det inte är lönt att ta en sittplats förrän efter centralen.
Jag sjunker ner i musiken. Blundar från och till. Tittar då och då på...
Den sista och första arbetsdagen
I måndags fick jag beskedet att jag inte kan vikariera mer på Hallands Nyheter i år, på grund av LAS-gränsen. I torsdags gjorde jag min sista arbetsdag på tidningen jag vikarierat på från och till i tre år. Jag hade dålig koll på exakt vad LAS innebär och trodde att jag skulle kunna hoppa in som vikarie under våren och sommaren. Men nu är det alltså över för i år, och jag är tveksam till att jag...
February 2013
4 posts
Vad som har hänt, vad som kommer att hända
Nu är snart februari till ända, och med det mitt månadsvikariat på Hallands Nyheter. (Igår var det för övrigt exakt tre år sedan jag gjorde min första arbetsdag på tidningen.) När mars börjar blir jag återigen tvungen att hoppas på lärarvikariat för min överlevnad. Det går rätt bra, jag gillar att jobba på förskolor och skolor. Men i längden vore det kul att få jobba med något jag faktiskt är...
Skriv fastän tvivlet äter upp dig
Min distanskurs i kreativt skrivande har precis börjat. Första deadlinen var i fredags och jag klarade den med 40 minuters marginal. De senaste dagarna har jag pendlat fram och tillbaka i frågan om huruvida jag ska läsa kursen eller ej. Med den första övningsuppgiften inlämnad verkar svaret luta mot att jag faktiskt genomför kursen.
Mitt tvivel byggde dels på min osäkerhet kring vad kursen kommer...
Brev från en 86-årig krigsveteran
Sommaren 2010 intervjuade jag 86-åriga Kerstin Jonasson om hennes upplevelser från Koreakriget. Hon var sjuksköterska på ett svenskt fältsjukhus där 1950-51. Hon är en alldeles förträffligt trevlig dam, full av anekdoter och finurlig humor.
Någon vecka efter att min artikel om Kerstin publicerats i Hallands Nyheter fick jag ett handskrivet brev. I brevet tackar Kerstin för den välskrivna artikeln...
Att demonstrera genom ett klick
Idag, liksom varje fredag, demonstrerar Twitter-kontot FreeDawit för den svenska journalisten Dawit Isaaks frigivning. En bra bit över 300 personer har retweetat meddelandet, och många har också använt taggen #freedawitisaak.
Jag vill att Dawit Isaak ska frigivas så fort som möjligt från sin fängelsecell i Eritrea. Jag kan inte föreställa mig hur jävligt han har det. Jag har ingenting emot den...
January 2013
6 posts
Konsten att döda Twin Peaks
Jag och Alexandra såg på Twin Peaks igår kväll. Vi älskade båda första säsongen och såg den över en natt. Det är ett av mina finaste minnen från hösten. (Inte bara för att första säsongen av Twin Peaks är stor underhållning, utan för att det var den natten jag insåg att Alexandra förmodligen ville vara mer än en vän. Men det är en annan historia.)
Igår hade vi kommit fram till fjärde avsnittet av...
Att förlora sina extraliv är att leva
Idag dog min Xbox 360. Jag dödade den, utan skam eller ånger. Drog ut sladden, bar iväg maskinen och ställde den längst ner i en undanskymd bokhylla. Fem minuter tidigare hade den överhettats och stängt av sig själv, något som hänt frekvent den senaste tiden. Dagens kollaps, efter bara en kort stund av spelande, blev droppen.
Fastän maskinen på sätt och vis fortfarande fungerar, och jag...
Kära meningslösa iPhone
Jag minns dagen då vi träffades. Det var våren för två år sedan. Du var precis så vacker och smidig som jag föreställt mig. Jag köpte många appar de första veckorna, ville väl visa att jag menade allvar. Det blev mest spel och annat trams. Inget viktigt alls egentligen, utan bara som rent tidsfördriv.
Och jag förlorade mig i dig. Naturligtvis förlorade jag mig i dig. På tåget, på bussen, på...
Pojkar och krig
Häromdagen såg jag ett par avsnitt ur tv-serien The Pacific, som handlar de amerikanska soldaternas kamp mot japanerna under andra världskriget. Likt sin föregångare Band of Brothers är produktionen påkostad, svulstig och tekniskt imponerande.
Jag tyckte verkligen om Band of Brothers då den sändes på tv för elva-tolv år sedan. Förmodligen var jag i precis rätt ålder, med ett växande intresse för...
Att vara lokaltidningsjournalist
I veckan jobbar jag på Hallands Nyheter i Falkenberg. Jag har snart praktiserat och vikarierat där från och till i tre år. En vinterdag i början av 2010 klev jag in där för första gången. Då gick jag mitt andra år på journalistutbildningen, var nervös som en blyg 11-åring och hade ingen erfarenhet alls av journalistyrket.
I början gick det trögt. Det kändes som att jag inte passade in bland alla...
Kanske borde jag sammanfatta 2012
2012 blev mitt livs hittills bästa år. Aldrig förr har så otroligt mycket hänt. Aldrig förr har jag lärt känna så många nya människor, kastats in i så många nya situationer och ställts inför så många val.
Året började med att jag bodde hemma i Långås, det lilla samhället norr om Falkenberg. Då hade jag precis avslutat ett halvårsvikariat på tidningen Hallands Nyheter. I slutet av januari skulle...
December 2012
6 posts
Du sköna nya design
Min vän Erik har hyggligt nog fixat ett nytt utseende till bloggen idag. Själv är jag askass på att göra snygga bloggar. Eftersom Erik faktiskt utbildar sig till grafisk designer och har synnerligen god smak erbjöd han sig att pilla lite med Rykten om flykten. Det blev väldigt stiligt och textanpassat, precis som jag önskade. Framför allt är det betydligt snyggare än mitt tidigare vit-rosa...
De bästa albumen 2012
I slutet av varje år brukar jag försöka sammanfatta musikåret med en lista över de bästa albumen. Ofta slutar det med att jag kapitulerar inför det faktum att jag har missat på tok för många releaser. Men i år började jag lyssna och anteckna favoriter redan i november, och har förvånande nog lyckats få ihop 20 favoriter i en Spotify-lista.
Här har du 20 fantastiska skivor.
Jag låter musiken...
Vad jag vill göra 2013
Jag vill vara med Alexandra. Jag vill vakna upp i en säng bredvid henne så ofta det bara går.
Jag vill jobba mer. Jag vill tjäna tillräckligt mycket pengar för att kunna bo kvar i Göteborg.
Jag vill skriva mer och oftare.
Jag vill läsa fler böcker.
Jag vill vara utomhus mer.
Jag vill fotografera mer.
Jag vill blogga oftare.
Jag vill besöka platser jag aldrig varit på förut.
Jag vill sluta...
Pengarna jag inte tjänar, jobbet jag längtar...
Mycket i mitt liv har blivit bättre under 2012. Jag är lyckligare nu än när året började. Jag mår bättre, jag har fler vänner, jag trivs med livet och jag är kär. Jag umgås med människor jag tycker om och jag gör saker jag tycker om att göra. Det är fantastiskt och jag är tacksam för allt. Men samtidigt börjar verkligheten och dess bekymmer sakta men säkert knacka på min axel.
Mest handlar det om...
Att vara lärare utan att kunna någonting
Sedan någon månad tillbaka är jag med i en vikariepool här i Göteborg. Ibland rings jag in för att arbeta som lärarvikarie på någon skola i närområdet. Jag har ingen som helst pedagogisk utbildning, men hittills har det gått över förväntan. Det var inte förskräckligt många år sedan jag lämnade grundskolan bakom mig, dessutom är båda mina föräldrar mellanstadielärare.
Min första arbetsdag...
Här kommer en känsla du trodde du hade glömt bort
De senaste veckorna har varit surrealistiska. Det som började med ett glas vin på Andra Långgatan har nu utvecklats till ett förhållande. Jag är kär i Alexandra och hon är kär i mig. Jag är hennes pojkvän. Hon är min flickvän. Det är otroligt enkelt och samtidigt så fantastiskt mångdimensionellt. Hon får mig att le tusen gånger om dagen. Hon gör mig så ofattbart lycklig. Att vara med henne är som...
November 2012
1 post
Jag vill bara skriva, jag vill berätta om allt och...
Jag har varit ruskigt dålig på att uppdatera den här bloggen på sistone. Det beror dels på att jag har haft otroligt mycket annat för mig, dels på att jag lider av extrem prestationsångest när det kommer till Rykten om flykten. Varje inlägg måste bli så fantastiskt bra och genomtänkt innan jag vågar publicera det, vilket naturligtvis hämmar mig något oerhört. Jag har försökt bryta den tråkiga...
October 2012
1 post
Den här staden jag bor i, det här livet jag lever
Jag har nämnt det förut i den här bloggen, hur mycket tiden i Göteborg har betytt för mig. Jag flyttade hit i början av februari och bodde här till slutet av maj. I somras vistades jag mest hemma hos mina föräldrar i den lilla byn utanför Falkenberg. Under min sommar blev det genast uppenbart vilken otrolig kontrast det är mellan mitt liv i Göteborg och mitt övriga liv. Jag har mina föräldrar,...
September 2012
2 posts
Den senaste kvällen och natten
Igår var det hemmafest hos min gamla klasskamrat Anton. Många som jag läste litteraturvetenskap med i våras var där. Förträffligt trevligt att träffa alla igen, och prata om allt som hänt sedan sist.
Mina sockar dränktes tidigt i öl från en tappad burk, så jag var barfota resten av kvällen och natten. Jag var nästan hemma från festen när jag får ett sms om att komma till en klubb. Jag vänder om...
Det var tre månader sedan igår
Den 1 juni bröt jag vänster lårben i en trist olycka. Jag har redan bloggat om händelsen och nämner det därför inte mer än så här nu. Mitt brutna ben gav mig mitt livs mest långtråkiga sommar. Igår, exakt tre månader efter benbrottet, flyttade jag tillbaka till samma lägenhet i Göteborg som jag hade i våras. Nu bor jag återigen precis på den plats i världen där jag helst av allt vill bo. Jag kan...
August 2012
1 post
Skriv om kärleken, den du aldrig riktigt upplevt
I ett par veckors tid har jag tänkt skriva om kärlek, men aldrig kommit till skott. Det är ett fasligt svårt ämne att skriva något vettigt om, utan att det varken för sockersött eller fyllt av plattityder. Men har jag skrivit om livet och döden kan jag lika gärna göra ett försök med kärleken.
Jag har aldrig haft en flickvän. När jag var tio år var jag ihop med en tjej i ett par veckor, men i den...
July 2012
5 posts
Min relation till döden
Folk dör varje dag, varje minut och varje sekund. Vissa av sjukdom, andra av svält, en del av krig. Det är förfärligt orättvist på oändligt många vis. Världen ser ut såhär. Inom journalistiken är döden siffror och statistik, tragiska rubriker om skolmassakrer och självmordsbombare. I filmer är döden ofta en spänningsfaktor, ett berättartekniskt instrument och ett klimax.
Min mormor och morfar är...
Det värsta jag vet och andra usla saker
Inskränkthet. Självgodhet. Lutfisk. När folk skriver “e” istället för “är”. Fanatiska människor. Mörkret i november. Grus i skorna. Pyspunka på cykeln. Bakåtslickat hår. Diskberg. Dennis-korv. Red Bull. Snobberi. Telefonförsäljare. Protektionism. Vapenexport. The Tea Party movement. Feghet. Prison Break. Sverigedemokrater. Dryghet. Telefonköer. Isande januarivindar....
En cykeltur genom min uppväxt
Så länge jag kan minnas har mina föräldrar bott i Långås, ett litet samhälle en mil norr om Falkenberg. Bortsett från tre studieår i Kalmar och ett halvår i Göteborg har jag bott här sedan två års ålder. Jag bor fortfarande i Långås, även om det bara råkar vara över sommaren. Det finns uppenbara fördelar med att bo hemma hos mamma och pappa under somrarna. Jag har ett givet sommarjobb på...
Det bästa jag vet och andra fina saker
Sovmorgon. Månaden maj. Majorna i Göteborg. Vårens första vitsippor. Handskrivna brevvänsbrev. Att cykla i lätt fläktande medvind. Färgglada sockar. Ärliga blogginlägg. Människor med sinne för humor och ironi. Canon EOS 7D. Franz Kafka. Haruki Murakami. Wes Anderson. En herrgårdssägen. Vildanden. Woody Allen. Fika. Självdistans. Uppriktighet. Spontana leenden. Knäckebröd. Spårvagnar. En himmel med...
Att förvara barndomen bland sina vänner
Barndomskamrater har en osviklig förmåga att göra mig sentimental. Jag skulle tro att det handlar om alla minnen och känslan av de liv som levts parallellt med varandra så länge. Jag minns väl hur jag som nioåring lekte med mina jämngamla vänner. Träden vi klättrade i, fotbollsmatcherna vi spelade och nätterna då vi övernattade hos varandra - allt finns klart och tydligt i mitt långtidsminne. När...
June 2012
2 posts
Ett brutet lårben och krossade sommarplaner
Den 1 juni bröt jag vänster lårben. Klockan var runt elva på kvällen. Jag, en klasskamrat och våra två mentorer skulle ut och fira att vårterminen och därmed även mentorsverksamheten var över. En gång i veckan hade vi under gemytliga former träffats, diskuterat litteratur och snackat skit. Men det blev inte så mycket firat den kvällen.
Vi springer mot en spårvagn som ska ta oss till en klubb. Jag...
Den bästa vårterminen
Från första februari till sista maj bodde jag i Majorna i Göteborg. Jag flyttade upp för att studera litteraturvetenskap. Studierna hade jag inga större ambitioner med, min tid i Göteborg handlade bara om att starta upp ett socialt liv. Min ett år gamla journalistexamen är fullt tillräcklig för den karriär jag valt, litteraturstudierna var mest en förevändning för att bo i stan ett halvår.
Jag...
May 2012
1 post
Att skriva något om livet
Det är fredagkväll och jag är hemma hos mamma och pappa. Det är sent, alla andra sover. Jag sitter framför min dator och funderar på att skriva om livet. Ett löjeväckande ämne på många sätt, helt omöjligt att ta upp utan att slå an en pretentiös ton. Som om jag vet något om livet, jag som fyller 23 om en vecka och gått i skola nästan hela mitt liv. Har jag verkligen levt livet? Nej. Det hoppas jag...
April 2012
2 posts
Den lilla staden vid havet som vi ständigt tar...
Förra veckan såg jag Farväl Falkenberg, den omtalade filmen om min uppväxtort. Jag hade aldrig tidigare sett den, men fick ett infall när jag såg ett exemplar på biblioteket.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om filmen. Eftersom att en stor del av mitt liv utspelat sig i och omkring Falkenberg väcks naturligtvis en hel del minnen och associationer till liv. Filmens miljöer som själv strosat...
När livet helt plötsligt tar plats glöms allt...
Under hela hösten 2011 var jag fruktansvärt uttråkad. Jag jobbade mycket och på min lediga tid gjorde jag ingenting nämnvärt. Då hade jag bott hemma hos mamma och pappa sedan examen i juni samma år.
Nu har jag bott i egen lägenhet i Göteborg sedan slutet av januari. Jag studerar litteraturvetenskap och min tillvaro är raka motsatsen till den långsamma hösten. Varje vecka träffar jag nya...
February 2012
3 posts
De kallade mig Rödluvan, fastän jag aldrig gick...
Jag är född rödhårig. Håret var det jag hade svårast att acceptera med mitt utseende som barn, vid sidan om fräknarna* i mitt ansikte. Glasögon, fräknar, rött hår och obetydliga armmuskler var en given mobbningskombination i grundskolan.
För visst blev jag mobbad. Rödluvan, Räven, Foxxy, glasögonorm, cp, pucko och mongo var namn jag ofrivilligt bar under många år. Jag blev puttad i matsalskön,...
Falkenberg - Göteborg
Genomsnittssvensken flyttar tio gånger under sin livstid. 22 år markerar genomsnittet för att flytta hemifrån, vilket är just så gammal jag är. Visserligen bodde jag själv i Kalmar i tre år, men då handlade det huvudsakligen om att skaffa mig en utbildning. Nu är jag färdigutbildad, med en examen i journalistik och med blicken fäst vid en till synes borttynande arbetsmarknad. Efter ett halvårs...
Den som väntar på något gott väntar aldrig för...
Det har varit lite si och så med blogguppdateringen på sistone. Anledningen är att livet kommit emellan på många oväntade sätt. Både bra och dåliga saker har hänt mig de senaste veckorna. En del av det här kommer jag förmodligen blogga om, det övriga vill jag än så länge inte delge någon annan.
Jag vill mest meddela er att mer är att vänta. Fler rykten om flykten är på ingång. Fina inlägg växer...
January 2012
6 posts
Elljusspåret, barndomsvännen och känslan av att...
Jag var aldrig särskilt bra på idrotten i skolan. Blev ofta vald sist av klassens lagkaptener, fick sitta länge på avbytarbänken och lärde mig att ingen någonsin vågade riskera en passning åt mitt håll. Jämfört med lag- och bollsporter var jag relativt bra på att springa. När skolan promenerade upp till skogen för ett par varv på motionsslingan gav jag alltid järnet. Jag var inte bäst, inte alls,...
Himlen står i brand, låt oss elda upp våra drömmar
Idag träffade jag en gammal vän från gymnasiet. Vi gick samhällsprogrammet samtidigt, men i olika klasser. När jag valde samhällsinriktning valde han språk. Han är den största språkbegåvning jag känner, kan engelska, spanska, tyska och japanska. En av samhällsprogrammets mest skärpta hjärnor, det kan jag konstatera utan minsta tvekan.
Men efter vi tog studenten hände något. Vi gled isär, som...
Som ett handskrivet brev på posten
Jag var aldrig en av de hundratals (tusentals?) svenska barn som ägnade ett par timmar varje månad åt att skriva till brevvänner. Jag vill minnas att jag någon gång i 10-11-årsåldern gjorde ett halvhjärtat försök att skicka brev till ett par som dyrt och heligt lovade att “svara på alla brev”. När jag sedan inte fick svar gav jag upp. Inte konstigt med tanke på den brist på tålamod och...
Vi dödar för att slå ihjäl tid, varken mer eller...
Ikväll kom en barndomskamrat hem till oss. Jag och han gick upp till mitt pojkrum på andra våningen. Drog igen dörren nästan helt, som för att dra en linje mellan oss och mina föräldrar. Privat, men inte isolerat. Avskilt, men inte utestängande. Efter ett par minuters konversation oss emellan föll vi åter i gamla hjulspår; vi började spela tv-spel.
Min vän vill spela “skjutaspel” och...
Det här är inget liv för en 22-åring, tänker jag...
Efter tre års journaliststudier i Kalmar flyttade jag i juni förra året åter hem till mitt barndomshem utanför Falkenberg. Här växte jag upp, i en röd villa i det gamla stationssamhället Långås. Jag har nu bott här i 17-18 år av mitt liv. Tro mig, det är ett perfekt ställe för barnfamiljer. Lagom idylliskt, tryggt och en känsla av att alla känner alla. Jag har haft en bra uppväxt, granne med...
Jag brukade blogga så bra, jag vill tillbaka till...
Jag har bloggat periodvis sedan januari 2009. Den här bloggen tillkom efter en längre paus, under vilken jag hittade tillbaka till skrivlusten. Ändå har jag inte fått ur mig särskilt många inlägg här ännu, ofta glömmer jag av bloggen ett par dagar. När jag väl sätter mig framför datorn och bloggen går det alltid lätt att hamra ner ett par rader om vilket ämne som helst, men vägen dit är desto...
December 2011
9 posts
Jag begravde mina drömmar om musiken, men musiken...
Jag ville bli polis. Jag ville bli brandman. Jag ville bli pilot. Jag ville bli lärare. Jag ville bli hemlig agent. Som alla andra barn hade jag drömmar om alla möjliga yrken. Sedan slogs drömmarna ner av verkligheten. Det gäller att vara realistisk. Hitta ett yrke som passar, som är stimulerande och som känns viktigt. Det är svårt, förbaskat svårt.
Först under sista året på gymnasiet bestämde...
Dagar av isolering, en växande rastlöshet
I det förra inlägget skrev jag kort om min sjukhusvistelse. Nu är jag hemma igen, efter två dygn på hjärtavdelningen. Det här har varit en konstig vecka. Jag har egentligen inte gjort någonting. (Förutom att läsa, titta på film, spela tv-spel och knarka en uppsjö av tabletter.) På måndag kan jag förhoppningsvis börja jobba igen, det är precis vad jag vill göra. Jag får lappsjuka av att bara gå...
